fram till 1649

Uppdaterad fredag, 09 april 2010 17:20

Välkommen till Hässjöregistret

Din hjälp för att hitta dina anfäder som funnits i Hässjö socken
Timrå kommun i Medelpad

NAMN FÖDD - DÖD ORSAK HEMORT TITEL RELATION 1 RELATION 2

Erik Nicolai (Nilsson) Huss (1590 - 1669). Yrke:   Kyrkoherde i Torp 1647-1669. Född: 1590 Hässjö, (Y). Död: 1669 i prästgården, Torp (Y).

Mormors farfars far till "Vildhussen". Anses vara huss-släktens stamfader. Han inskrevs såsom student vid Uppsala universitet 22 mars 1614, prästvigd 1617, bebodde från 1620-talets början eget hemman i VränstaAlnön och tjänstgjorde antagligen där som extra komminister samt blev 1637 komminister i Selånger och Sundsvall. Äktenskap 1630.

1590-1669
Erik Håkansson 1615_1697 Gökböle Kerstin Eriksdotter ?-1725
Olof Vidriksson 1635-1697 Krigsbyn
Sjul Kristoffersson 1635-1699 Svarfvarböle
Ingird Vincentsdotter 1637-1709 Sunnansjö Barn Vincent Eriksson ?-1694 Ingrid Pärsdotter
Ingemar Påhlsson
Gift ?
1641-1737 Strand Barn Pål Ingemarsson ?-1698
Jon Olsson 1641-1696 Gasabäck Ingrid Svensdotter 1658-1733
Kerstin Mickelsdotter 1641-1698 Söråker Barn Mickel Johansson ?-1694
Erik Teet 1646-1696 Åvike Bruk Häradshövding Maria Rudbeck ?-1721
Mats Stigselius 1647.1695 Prestbolet Christina Bång 1663
Karin Filipsdotter 1648-1739 Rigsta Barn Filip Brynielsson ?-1679 Märta ? 1625-1696
Isak Pärsson 1650-1702 Torsboda Barn Pär Olsson ?-1689 Gästgivare Länsman Anna Christoffersdotter ?-1698

hässjöregistret                                    Mailkontakt tommy@hassjo.se
 

1615

Karl IX:s dotter Katarina Vasa gifter sig med pfalzgreven Johan Kasimir av Pfalz-Zweibrücken. De blir sedermera föräldrar till Karl X Gustav.

1616

Then Swenska Psalmboken från 1586 ges ut i reviderad upplaga med 170 psalmer.

1617

En riksdag öppnas i Örebro. Där beslutas att invånare som övergår till katolicismen skall bestraffas med döden och få sin egendom beslagtagen.

1618

Trettioåriga kriget börjar De nederländska industriidkarna Louis De Geer och Willem de Besche från Vallonien börjar arrendera järnbruket i Finspång

1619

Det nya Göteborg anläggs efter att Göta älvs mynning åter kommit i svensk besittning.

1620

Utvandring från Sverige förbjuds, för att man inte skall förlora arbetskraftsresurser och utrikesresor kontrolleras därför noga.

1621

Den första allmänna svenska skråväsendesordningen utkommer. Hantverk utanför skråorganisationerna förbjuds. Sundsvall får stadsprivilegium.

1622

En avgift för att införa varor till städerna, införs i Sverige. Väcker missnöje bland bönder och borgare, men kommer ändå att bestå i mer än två sekel.

1623

Pesten hemsöker Sverige och i Stockholm dör många människor.

1624

Man börjar i Sverige slå värdemynt av kopparen från Falun. Detta innebär, att mynten värderas efter vad som står på dem, inte efter metallens värde

1625

Svenska vatten- och väderkvarnar beläggs med en avgift för varje tunna råg eller korn som mals, den så kallade kvarnskatten.

1626

Kronobruket Lövsta (järnbruk) i Uppland utarrenderas till holländaren Willem de Besche. Regalskeppet Vasa börjar byggas

1627

Louis De Geer blir svensk undersåte och får privilegiet att leda hela den svenska järnproduktionen och vapentillverkningen.

1628

Regalskeppet Vasa förliser under sin jungfrufärd i inloppet till Stockholm.

1629

Sverige drabbas återigen av pesten. Enorma vapenarsenaler tillverkas Louis De Geers vapenfaktorier i Norrköping

1630

Utförseln av osmundjärn från Sverige stoppas helt och hållet.

1631

En svensk armé under Gustav II Adolf besegrar kejsarens trupper under Tilly i slaget vid Breitenfeld, en av de svenska segrarna under trettioåriga kriget.

1632

Gustav 2:e Adolf dör. Budet om Gustav II Adolfs död når Stockholm. Rådet övertar riksstyrelsen och den sexåriga Kristina får en förmyndarstyrelse

1633

Gustav II Adolfs lik hemförs till Sverige. I samband med transporten genom landet rapporteras flera märkliga naturfenomen och tilldragelser.

1634

1634 års regeringsform är Sveriges första

1635

Mantalspengarna, en personskatt för samtliga svenska invånare över 15 år (även tjänstefolk och egendomslösa) permanentas.

1636

Den svenska postföringen ordnas genom att Svenska Postverket grundas. Mot skattefrihet skall vissa bönder låta sina drängar förmedla posten.

1637

Den första allmänna svenska zigenarförordningen, Placat om Tatrarnes fördrifvande av landet, utfärdas. Enligt denna skall alla zigenare fördrivas före 8 november 1638. Därefter skall påträffade män hängas och kvinnor och barn landsförvisas.

1638

En pestepidemi når Sverige. Nya Sverige, (på engelska New Sweden), var en svensk koloni i Nordamerika som existerade under åren 1638-1655

1639

Byggandet av Slussen vid Söderström i Stockholm påbörjas.

1640

Efter en förödande brand gör Stockholms stadsingenjör Anders Torstensson upp en ny generalplan för staden. Det dröjer till 1800-talet innan den genomförs.

1641

Louis De Geer adlas för sina förtjänster som svenska kronans vapenleverantör och industrimagnat.

1642

Det första steget mot en fast, lagstadgad svensk fattigvård tas med den så kallade tiggarordningen. Fattigstugor i socknarna skrivs in i lagen.

1643

Diktaren Georg Stiernhielms stora fornsvenska lexikon Gambla Swea- och Götha måles fatebur utkommer.

1644

Svenskarna ockuperar Jämtland, men landskapet återgår snart i danska händer. I Sverige införs mynt av plåt. Samtidigt har silver- och koppardalerns värde utkristalliserat sig till att 1 daler silvermynt är värt 2,5 daler kopparmynt.

1645

Freden i Brömsebro. Sverige erhåller Jämtland, Härjedalen, Gotland,

1646

Vadstena Krigsmanshus, ett slags sjukhus för krigsskadade, tas i bruk först nu, trots att det inrättades redan av Gustav II Adolf.

1647

Sverige får sin första jaktstadga, i vilken man kan ana ett visst jaktvårdsintresse. Högdjursjakten förbehålls kung och adel, förutom i Norrland (till vilket även Dalsland, Värmland och Dalarna räknas).

1648

Trettioåriga kriget slutar. Norrländska tjärkompaniet grundas eftersom man exporterar mycket tjära därifrån.

1649

En svensk gästgivare- och skjutsordning ("Krogare- och Gästgifware Ordningh") antas. Friskjutsen (borgares och bönders skyldighet att hålla hästar för resande) avskaffas och fasta gästgiverier (med hästhållning) införs i Sverige. Längden för en svensk mil bestäms (cirka 10.689 meter) och det stadgas att milstolpar skall sättas upp utmed de svenska vägarna.